jamen jäklar

Så kul det var igår, först trevligt fest för fina Andrea som fyllde år, sen vidare till Olles där det härjades ända till stängning:) så det var en lätt trött pojke som snubblade hem vid 3 hugget, trött men väldigt nöjd med semesterns sista helg:))

Idag blev det lite bad vid Hjälmarens ljuva strand tillsammans med goda vänner sen hem för att bara nu slappa framför några filmer och peppa upp sig lite inför första arbetsdagen, ska bli skönt att komma igång igen...ytterligare ett steg mot att glömma och gå vidare:)

Ha en fin söndag nu alla fina....

Trevlig

kväll igår, började dock dagen med lite klädinköp så nu är jag återigen Levisägare stl 36...helt sjukt, för 18 månader sen kom jag knappt in i butiken nu fick jag inte ens köpa största storleken...så jäkla glad så jag sjöng en trudelutt när jag tog på mig dem...

Kvällen inleddes hon min vän Anders, vilket som vanligt gjorde att det blev snurrigt värre, vi styrde kosan till det alltid lika trevliga Allsånge på Strömpis, sjukt drag men en herr Sjögren i toppform...

Avslutade kvällen på Olles efter att Anders började beställa in shots, farligt av bara fan...haha

Verkligen lärt känna några trevliga och famförallt roliga människor så det blev en mycket lyckad kväll/natt:))

Nu laddar jag med lite rött för en liten födelsedagsfest för Andrea, kommer säkert bli skoj med en massa vänner...

Berättar mer imorgon:)))

Helsicke

sicken rolig kväll det blev (dyr oxå...haha).

Startade eftermiddagen i solen på min egen balkong för att sen sätta mig på tramp o flåsen och hoja hem till Trana.

Där blev det mycket prat och dryck tillsammans med Trana och hans granne Tommy...

Vidare färd mot Olles där vi mötte upp Ramon, Hultas och några till och det blev en orgie i skratt, tjo och stim...förbannat trevligt:)))

Vid midnatt rörde Trana och jag oss mot Ritz, fick sällis av Tobbe efter att vi hjälp en stackars flicka som låg på kyrktrappan, gråtandes och blödandes om fötterna.
Fick in henne i en taxi efter ett samtal med hennes mamma så det var ju dagens goda gärning det allafall:))

Ner och in till Ritz där Veronika Maggio spelade, tokfullt med folk men vi lyckades nästla oss in allafall;)

Bra var det så jag knallade ner hämtade cykeln och hojade hem, glad, nöjd och lycklig...Semestern slutar allafall jäkligt mycket bättre än den började så jag somnade med ett leende och längtar till helgen då nya äventyr står på tur...

Ha en underbar dag, ska nu försöka hitta nåt vatten att sänka min kropp i:)))

Skönt

med en godnatts sömn:)

Sitter här med en stor mugg the och kollar lite på ett nytt avsnitt av True Blood som ju är en serie jag gillar mycket:)

Ska ta och hoppa in i duschen snart för vidare färd mot staden, lite fika med vänner, inköp av ett par jeans, lite cider till kvällen och sen ut mot Stadium Outlet för att kolla om det finns några bra joggingdojor:)

Ikväll blir det lite öl på Olles med Trana, ska bli trevligt:)

Berättar mer senare:)

Kärlek

En sorg kommer först som lycka
Olycklig kärlek är först lycklig

Lite

kul är det att jag märker att många kollar sidan men kommentarerna lyser med sin frånvaro:))

Nåja, jag får väl skriva mer uppseendeväckande saker då....haha

Lisebergstrippen

Liseberg blev det och mycket folk var det...

Vi hann åka allt vi ville och lite till men när vi kom ner till Balder och det var 90 minuters kö så ledsnade tom ungarna så vi spelade lite på chokladhjulen och som vanligt vann varken jag eller barnen något men denna gång var vi utrustade med ett hemligt vapen nämligen barnens farfar som har en jäkla massa matjord i fickorna.
Han vann direkt 2,2 kilo Schweizernöt och lite senare så plockade han in en lika stor Mjölkchoklad så mina barn fick välja och valde Schweizernöt så vi satte oss i bilen och styrde nöjda och trötta kosan hemåt...

Allt som allt en väldigt trevlig dag, tyvärr bara att det var så fruktansvärt med folk på Liseberg men en sak måste jag ju skryta med...Jag har en far på snart 77 år och han stövlade direkt upp och åkte Lisebergsbanan...Respekt för det...hoppas jag är lika pigg vid hans ålder:)))

Haft

En helt ok dag idag...

Tränade lite efter en timslång promenad så nu har man dränerat kroppen på energi så återigen visar det att ju mer ja tränar desto snabbare glömmer jag och snyggare blir jag ju...hoppas jag...hahaha

Mötte upp farsan och skjutsade ut stora dottern till HON för HENNES dotter och min stora gillar varann väldigt mycket trots fem års åldersskillnad och inte ska man hindra barn från att umgås bara för vi vuxna är mer än lovligt korkade??;)

Efter att ha kört hem farsan till bondhåla 1 stannade jag till i bonnhåla 2 för att hämta lite kvarglömda saker hos Frippe och Anna, mycket prat om deras fiskeresa, förlossningar???? och hur man bäst reparerar en sovsäck...Snacka om varierade samtalsämnen;))

Hämtade den stora hos HENNE men inte fan ville hon berätta nåt så jag fick snällt vara nyfiken som fasen...haha, lika bra det förståss...Klok dotter man fostrat:))

Hem lämnade av henne för vidare färd till Theres o Jens för lite kaffe och och mer allmänt nonsens...haha

Nu sitter jag och funderar på om jag ska fixa lite mackor och skära upp frukt så vi har till Lisebergstrippen i morrn, ska bli kul att åka en jäkla massa karuseller en hel dag:))

Får se om jag ens orkar plita ner nåt imorrn, ytterst tveksamt...

Dagens iaktagelse...Fruktflugor...Varför finns de, var kommer de ifrån när man har kliniskt rent i köket och tom soppåse och vart tar de vägen när de dör???

Be careful outthere;))

Trodde

aldrig jag skulle behöva sluta lyssna på en låt med Depeche Mode men "vår" låt kommer för evigt att få mig att gråta, lägger ut den här en sista gång...

Har fan glömt bort hur man lägger upp videos... får lägga upp en länk som ni får kopiera istället...Kanske dock lyckades få den låten i rullen till höger...

Vacker låt men vilka minnen:(((

http://www.youtube.com/watch?v=l87jkd6juq0

Usch...

Kan inte påstå att jag känner mig så uppåt...men jag får väl jobba vidare på detta och inse att jag sumpat det finaste jag haft näst efter barnen...:((

Måste

Försöka skriva av mig lite, blir inte klok på att jag inte kan släppa känslorna helt men jag blir tokig på att ha alla frågetecken i skallen.
Alla säger till mig att jag måste gå vidare och Gud vet att jag verkligen försöker för jag vill verkligen inte må så här jävla dåligt.

Jag fattar inte att man inte vill kämpa för något som skulle kunna bli så bra, jag vill ju det men jag kan ju inte själv, samtidigt inser jag ju att hon verkligen behöver sin egen tid, jag menar första sommaren på över tio år som singel klart hon vill leva lite...Inte på det sättet många tror utan bara få göra det hon vill.
Men ändå, är det värt att slänga bort ett förhållande som skulle kunna lyfta båda två till lycka, trygghet och välmående???

Att jag har mina "dåliga" sidor vet jag ju om, men peka ut en människa som inte har dåliga sidor och jag gör den människan till min Gud. Men jag hoppas verkligen att mina bra sidor är fler och värda mer annars måste jag ju vara en tokusel människa...

Femte gången i mitt 43-åriga liv som jag blev kär och fan vet om man nån gång ska våga sig på den hemska känslan igen för denna gången var nog den värsta för hon är perfekt på så många sätt.

Sen är man ju grymt besviken på en del människor, jag förstår ju iofs om de tycker man är jobbig som ältar detta men jag vet ju att jag oftast är den förste att höra av mig om en vän mår dåligt men min telefon har nog sällan eller aldrig varit så tyst som denna sommaren, kände mig inte ens så ensam när jag satt här och vägde över 200 kilo och hade social fobi...

Börjar seriöst titta mig omkring efter ny bekantskapskrets för när inte ens de vinkar om hur man mår ger effekt då inser man hur fruktansvärt lite man betyder för de man tidigare såg som vänner, men det är ju bara att inse att folk har viktigare saker att göra förmodligen.

Bara att inse att man inte har värst många vänner utan bara en massa bekanta för jag vet fan inte ens om man kan kalla dem kompisar.

Jag tycker inte livet är så kul som jag skulle vilja just nu och det värsta är att mina barn har fått lida för det, jag har knappast varit en bra pappa denna semestern vilket bara spär på min sorg...

Men jag börjar ta små steg i rätt riktning nu och det känns bra och det finns ett fåtal som jag allafall känner tacksamhet till, snällt att man får ringa till dem ibland allafall.

Ska försöka skriva av mig lite här för att på så sätt hitta tebax till den glada, goa Tommy jag vill vara.

Blir en tur till Liseberg allafall med barnen på tisdag, sen drar jag troligen och hälsar på en fin vän i Solna några dagar, har inte träffat henne på flera år så det ska bli kul om det blir av, tänk att vännerna långt barta nästan alltid är de första att visa omtanke, kanske är för att de är långt borta och inte behöver riskera att konfronteras face to face med nån som är genuint ledsen......Grönan står allafall på agendan då...

Kram på er alla så länge nu